Det händer att det skiter sig fullständigt. Fuck-ups, fiaskon och förluster på jobbet knockar dig med full kraft. Men du kan resa dig igen. Jag vet. De ord du väljer för att berätta din historia är viktiga verktyg,

När den här bilden tas är det bara timmar kvar tills jag lämnar mitt jobb som högsta chef för SVT i Göteborg. Jag ansvarar för några av landets största program och har hamnat i ett förbannat svårt skitläge.

En intern härdsmälta av missförstånd och blockerad kommunikation har lett till turbulens och mediedrev. Företaget har inte förmått stötta och hjälpa utan har vikit undan.

Sådant beteende krockar totalt med mina grundvärderingar.

Det fanns bara en sak att göra. Jag fattade ett tufft beslut. Det tuffaste under hela min yrkeskarriär.

Jag klev av.

Med buller och bång lämnade jag ett jobb jag älskade och en bransch jag varit hängiven under 30 år.

Beslutet att ta steget ut från SVT är det absolut största och mest genuina ledarskap jag någonsin utövat – och då har jag varit chef i många, många år.

Mod att lämna när värderingar krockar

Jag följde mina värderingar och mitt hjärta, satte min organisation, mina medarbetare och min familj framför mig själv. Jag lyssnade på mitt kloka nätverk och tog kommando över en horribel situation. Stod upp för mig själv och det jag tror på. Är stolt över det idag.

Det var grymt tufft då. Och vägen ut i Ingemansland till den entreprenör och egenföretagare jag är i dag har varit både slirig och smärtsam. Har skrivit om det i Skitlägen – så kom jag vidare.

Men nu, fyra år senare, skulle jag inte vilja vara utan den förlusten.

Att själv ha fått erfara offentlig avrättning, hetsjakt, förräderi, svek och rena lögner på jobbet innebär att jag kan hjälpa andra i liknande situationer. Det gör mitt jobb – och hela mitt liv – meningsfullt på många sätt.

Mod att våga prata om skuld, skam och sorg

För arbetslivet innehåller så mycket mer än framgång och succéer. Här finns också mängder av fuck-ups, fiaskon och förluster. Ändå pratar vi sällan om när det går åt helvete på jobbet. Om skuld, skam och sorg.
Det är dags att lyfta på locket så att vi kan dela med oss – och hjälpa andra som hamnar i skiten.

Att jag nu har möjlighet att göra det är en ynnest.

Ganska ofta får jag frågan om hur jag förhåller mig till det som hände då, för 1 460 dagar sedan. Om jag ”försonats” med det som hände.

Jag brukar svara:

”Jag har släppt anklagelserna, men jag behåller min protest.”

Ord valda med omsorg och ärlighet. Jag har viktat och vägt dem på egen hand och tillsammans med kloka samtalspartners.

Jag har landat i den formuleringen för att den ger mig ett förhållningssätt som jag mår gott av, som stärker mig och som gör att jag behåller min värdighet.  

Formuleringen innebär att jag med självklarhet gått vidare och lämnat skiten bakom mig. Men den innebär också att jag inte accepterar när människor, som jag haft total tillit och tilltro till, lämnar mig i sticket. Som ägnar mer tid och resurser åt att rädda sina egna skinn än åt att åstadkomma en rättvis lösning.

Så självklart behåller jag min protest mot sådant ledarskap och agerande.

Mod att välja dina ord och din historia vid förluster på jobbet

Det här, att landa i sin story är väsentligt. I en intervju i Dagens Industri 2018 började jag få fatt på hur jag kan ”äga” min historia.

Att veta vilka ord jag väljer, vad jag säger till mig själv och vad jag säger till andra –det gör den största skillnaden när jag går vidare. Detsamma gäller dig om du har varit, eller just nu är, mitt i ett skitläge i ditt jobb.

Det är därför jag publicerar den här bilden gång på gång. Det är en historia värd att berättas.