För en tid sedan sa en klok person till mig att arbetslivet borde delas upp i tre delar.

Den första delen lär du dig och ”kommer på banan”.
Den andra utövar du det som du lärt dig.
Och den tredje lär du ut och förmedlar din kunskap till andra.

Om man nu, som jag, varit i gång i branschen i 30 år så är det verkligen dags att bjussa på sina lärdomar, succéer och misslyckanden i helt andra sammanhang än de vardagliga.

Första gänget på plats. Johan, jag själv, Kerstin, Ia, Anki, Annelie och Sofie.
Första gänget på plats. Johan Romare, jag själv, Kerstin Engström, Ia Wadendahl, Anki Wood, Annelie Frank och Sofie Byrnes Gullberg.

När möjligheten att få bidra till ett stort utvecklingsprojekt vid School of Journalism och Communication (SJC) vid universitetet i Rwanda dök upp, ja, då var det bara att hoppa på.

Idag var första dagen på ett intensivt arbete med volontärinsatser som kommer att pågå i tre år.

Det är Medieinstitutet Fojo som med stöd av Sida driver projektet. Fokus är att stärka lärare och studenter i att utveckla journalistiken och möta framtidens medieutmaningar. Förberedelsetiden och förankringsarbetet har redan pågått ett helt år så när vi väl dök upp idag så möttes vi av så mycket värme, entusiasm och nyfikenhet.

Prefekten Joseph Njuguna mötte oss tillsammans med Margaret, tv-lärare och Edward, som framförallt undervisar i skrivande.

Mycket energi i vårt första startmöte med tv-läraren Margaret och The Dean Joseph.
Mycket energi i vårt första startmöte med tv-läraren Margaret och The Dean Joseph.

Höstterminen börjar först i morgon så i dag ekade korridorerna tomma. Allt är välstädad och undanplockat. I salarna står ett 80-tal pulpeter uppställda prydliga rader. (Många elever vid varje föreläsning!)

Den lilla tv-studion med tre fasta kameror och det lilla kontrollrummet är redo. Ingen hittade nyckeln till radiostudion (!) så det besöket får anstå. J

I ett litet rum bredvid biblioteket hittade tre elever som jobbar med studentradion Radio Salus. Pascal och Claude, som nu börjar sitt sista läsår. De svettas över att behöva klippa ner en 42 minuter lång bandad presskonferens med presidenten till ett kort nyhetsinslag. Men deras engagemang går inte att ta miste på. Och de blev eld och lågor när mina kollegor Annelie och Ia visade nya, snabba inspelningmöjligheter via sina smarta telefoner.

Här görs det studentradio.
Här görs det studentradio.

Så roligt att få vara en del av detta.

Att både få lära ut – men förstås också att lära mig själv.

Det här landet med sin historia och sina förutsättningar är ju något helt annat än det som är min hemmabas. Jag är övertygad om att det kommer att ge mig helt nya perspektiv.

För även om den där kloka personen häromdagen pratade om ett tredelat arbetsliv – och vilken ingång man kan ha i varje del –  så är det ju faktiskt så att vi aldrig någonsin slutar lära.